Staben II: De tretton idioterna
Greby HC:s General Manager betraktade idioterna som stod framför honom. Där fanns de tio spelarna som utgjorde Greby HC:s ökända ADHD barndom.
Originalanfallarna Flamner som var ganska usel som målskytt och Falkenell som möjligt var ännu sämre.
Där fanns även originalbackarna. Brandtorp som var konstant deprimerad och nedstämd. (Vilket mest berodde på att han var gift.) Veckorna efter påsk hade han haft stora blåmärken runt ögonen, vilket kunnat härledas till att han gett sin fru en kvast.
Örnen som jobbade som journalist för tidiningen Gödsel och Traktorer och var en ständig smärta i stjärten på lagets GM med sina reportage.
Rodstedt som efter avslutad karriär försökte bli envåldshärskare på Öland men med tiden blivit envåldshärskare över hönsgården där han tränar upp kamikazehönor till terrordåd med klent resultat.
Där fanns det gamla mittfältet med Roslind, Inner, Bithevicius, Månsson och Kjellerberg.
GM kände en viss stolthet när han såg dessa tio idioter. Under deras aktiva karriär plockade de mer kort per säsong än vad de gjorde mål. Ett lag vars framgång baserades på hur många skador man kunde tillfoga de andra lagen.
Utöver dessa fanns dansken med det smickrande namnet, Hans Balle. Som på höjden av sin karriär spelade 12 matcher(av 221) med a-laget.
Den förre tränaren Jerker Kärring. Vars främsta förmåga som aktiv var sin ytterförmåga(vilket också var den ända förmågan).
Och sist ut bland idioterna var finnen Jukka Mutta vars enda bedrift/merit i Greby var sitt namn.
