grebyhc

Hansruedi Runk visste att han var slut som fotbollspelare. Tidigare under säsongen hade hans livslånga vapendragare Mislav Bajs gått samma ödesdigra öde till mötes. Blivit invald i Greby HC:s ökända Hall of Fame.

Han hade suttit på bänken utanför klubbhuset hela dagen och känt sig nedstämd.

Plötsligt kom en till honom okänd kvinna fram till honom.

K:”Hansruedi?”

H: ”Ja”

K:”Jag kommer från en reklamfirma”

H:”Jaha?”

K: ”Vi söker ett affischnamn och undrar om du skulle vara intresserad?”

Hansruedi sken upp, det fanns hopp om framtiden ändå.

H:”Vad hade ni tänkt er?”     

K: ”Vi har redan några slogans klara för dig.” Kvinnan plockade fram några papper och gav honom.

Där stod:

Hansruedi Runk: En HÄNDig karl. Hansruedi Runk: En bra karl reder sig själv.

Hansruedi tittade fascinerat på lapparna.

H:” Låter som jag ska promota för ett byggföretag?”

K: ”Oh gud nej. Du ska promota för ett spermadonationsbolag. Eller snarare ett företag som tjänar pengar på mäns…tja du förstår. ”  

H: ”VA!”

K: Kan du tänka dig en bild på dig med texten. Tjäna pengar som Hansruedi och ta en Runk.”

H: ”Inte intresserad”

K: ”De har även en slogan som de vill att du ska läsa upp.”

H: ”Slogan?”

K: ”Haderalla faderalla hantralla”

H: ”Absolut inte, så desperat är jag inte”

K: ”Blev inte du just arbetslös?”

Hansruedi Runk suckade tungt.

H: ”Haderalla faderalla hantralla”